SFS, TCO och Lärarförbundet har idag presenterat en rapport som alla, jag menar alla, borde läsa! Bättre cred till idéerna och den praktiska politiken för det livslånga lärandet och den breda, öppna högskolan finns inte att få. Hoppas detta sätter sig, så att vi kan få en annan högskoledebatt än den om att "det finns för många högskoleutbildade"-debatten, "akademikerarbetslösheten är vår tids största problem"-debatten, "smalare men vassare utbildning behövs"-debatten eller "alla vill inte bli akademiker"-debatten (vilka argument för övrigt främst brukar höras från folk som själva har väldigt god utbildning, som inte själva känner sig "överutbildade" och vars barn självklart får välja vad de vill i gymnasiet, bara de väljer teoretisk linje).
Rapporten, där man frågat arbetsgivare om deras syn och förväntningar på arbetskraften, visar bland annat att arbetsgivarna (företagare) värdesätter breda högskoleutbildningar, samarbetsförmåga och förmågan att lära nytt hos arbetstagarna, framför spetskompetens, höga betyg och utbildningar från prestigeuniversitet. Rapporten visar också att arbetsgivarna förväntar sig att behovet av högskoleutbildad arbetskraft kommer att öka inom så kort tid som tre år, inte att behovet av högskoleutbildad arbetskraft på något sätt skulle vara mättat. Akademikerarbetslösheten är konjunkturiell, inte strukturell, vilket innebär att när konjunkturen går uppåt ökar anställningen av akademiker snabbast - akademikerarbetslösheten sjunker alltså just i denna stund.
Vidare visar rapporten att arbetsgivarna efterfrågar bättre arbetslivsanknytning i högskolan och bättre ledarskapsutbildning, det förra något som studenter länge krävt och arbetat för. Återvändsgränder i gymnasiet i form av linjer utan högskolekompetens leder käpprätt fel på en arbetsmarknad där du inte vet var du är om 10, 5 eller 2 år. Det bästa är kanske ändå att idén om en högskola för bildning, långt, ibland långsamt och livslångt lärande och arbetslivsanknytning i utbildningen inte utesluter varandra. När högereliten vill ha arbetsmarknadsfokus på utbildningen för de få som ska högskoleutbildas, vet arbetsgivare och bildningsälskare att uppskatta breda kunskaper och förmågan att lära nytt.
Arbetsgivare, studentfackliga och utbildningsälskare, unite!
Ps. Det finns inte så värst mycket siffror i rapporten men jag väljer att bortse från det för den här gången.
Andra bloggar om: utbildning, arbetslivsanknytning, högskoleutbildning, anställningsbarhet,
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag forstar inte varfor du antyder att "hogereliten" vill att "fa" ska hogskoleutbildas. Hogern vill befria hogskoleutbildningen och slappa fram privata alternativ. Manga stora privata amerikanska universitet har filialer utomlands. Forestall dig att Harvard, Georgetown eller Cornell bygger ett campus i Stockholm. Antag att starka liberal arts colleges som Williams eller Middlebury oppnar ett campus i Orebro. Eller varfor inte franska Sorbonne? Tyska Ludwig Maximilian? LSE? Mojligheterna ar enorma for att Sverige ska fa hogskoleutbildningar i varldsklass, om vi bara slapper det statliga monopolet.
Det är väl inte så svårt att förstå! Privat utbildning kostar en förmögenhet, och det är bara några få - dvs den som råkar födas i en rik familj-som har råd att gå där. (s) vill att alla ska ha lika stor möjlighet att utbilda sig,oavsett plånbok. Det handlar om jämlikhet! Därför ska det finnas universitet & högskolor för alla, som inte kostar, utbildning är inte en handelsvara!
Lisa,
Den storsta delen av den hogre utbildningen har i USA ar privat, och anda har vi en av varldens hogst utbildade arbetskrafter. Anledningen ar att det dels finns studielan, dels finns en stor mangd stipendier, bade skattebetalda och privata, till studenter som inte har egna pengar. Paradexemplet ar Cooper Union i New York, en av varldens basta tekniska hogskolor. Deras studenter betalar ingenting for att lasa dar, inte ens for mat och bostad. Harvard ger stipendier till mer an halften av sina studenter och har som mal att alla ska fa stipendier inom tio ar. (Aterigen inklusive mat och bostad.) Osv. Sa det ar en myt att privat hogre utbildning exkluderar lag- och medelinkomsttagare.
"Sa det ar en myt att privat hogre utbildning exkluderar lag- och medelinkomsttagare."
Ingen har förnekat att det går låginkomsstagare på amerikanska universitet. Det är mycket tröttsamt att höra högerns "men det finns ju faktiskt stipendier". Vad är tanken med stipendier? Att låta de riktigt duktiga och fattiga få läsa på högskolan. Varför måste inte de övre klassernas barn vara riktigt duktiga för att läsa på högskolan? Är inte det en orättvis utsstängning så säg. Och det är ju heller inte så att ALLA duktiga men fattiga får stipendier.
Jag känner inte till att universitet vill etablera sig här visst vore de trevligt men en högermänniska som du kan väll knappast tycka att det finns för lite högskolaplatser i Sverige?
Något monopol känner jag heller inte till. handelshögskolan är ju privat? Det finns flera andra privata högskolor i Sverige.
Nej, och sedan är det ju ingenting som hindrar att Cooper Union i Nwe York eller London School of Economics startar en filial i Stockholm, tar ut vilka avgifter de vill, ger vilka stipendier de vill, och ger dem en amerikansk/brittisk examina?
Skicka en kommentar