Lyssnade på presskonferensen om socialdemokraternas rådslagsrapport om skolan i morse. Var rädd att jag skulle få höra svar och klara recept för hur en av de allra viktigaste frågorna under de kommande åren - utbildningspolitiken - ska tacklas. I stället lyftes och identifierades ett antal av de problemområden i utvecklingsarbetet om skolan och utbildningen, och det med helt rätt perspektiv.
När man ska inleda en ny diskussion om en viktigt politikområde handlar det framför allt om vad man väljer att lyfta för perspektiv och hur man formulerar sig. I stället för att fokusera på att det är ett problem att "vissa barn stör andra barn i skolan", att "barnen inte har respekt för sina lärare" och att det är spring och lek i klassrummen (vilket visserligen är problem, men det finns andra, mer grundläggande), lyfter rådslaget frågan om hur man bäst tillgodoser alla barns rätt till lika bra utbildning, hur det är möjligt att förena valfrihet med en gemensam skola där alla lär sig tillsammans, hur klassamhället avspeglar sig i skolan i dag och om socialdemokraterna är lärarnas bästa vän.
Om de angreppssätt som framkommit både i denna skolrådslagsrapport som presenterades idag och i den ekonomiska rapport som presenterades i måndags, också kommer vara melodin även för de rådslag som kommer att presenteras framöver; att man öppnar för en verkligt bred diskussion med breda frågeställningar med utgångspunkt i ojämlikhet och segregation, ser jag fram emot det arbetet. Helt rätt!
Andra bloggar om: politik, socialdemokraterna, skola, utbildning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar