lördag 8 september 2007

Men herregud, var ÄR karln?!

Klassklyftorna ökar, utbildningssegregeringen likaså, Sverige befinner sig sedan några år tillbaka i krig för första gången på nära 200 år i Afghanistan, en av de största försvarsomläggningarna på länge aviseras från finansdepartementet och statsministern tiger still. Reinfeldt är verkligen den halaste ål som någonsin halkat in i Rosenbad. Reinfeldt tar inga politiska strider över huvud taget längre (om han någonsin tog några). Medan fackministrarna är ute och spretar i alla möjliga olika frågor har Reinfeldt ökat statsministerns representationskonto i budgeten med 500%. Han åker på trevlighetsresa till USA för att lyssna underdånigt till en BBQ-president och träffar muslimska företrädare för att prata om Muhammedkarikatyrer där det bara finns en enda sak för en statsminister att säga, nämligen att politiker inget har med publiceringar att göra, förutom via lagtext (den debatten tog vi ju i Svrige för ett år sedan i samband med Danmarkkrisen). I Odenbergsfrågan presenterar statsministern efterträdaren utan så mycket som blinka åt sitt personliga ansvar för företrädarens frånfälle. Hur kommer han undan med sitt ihåliga leende och sitt intetsägande "lyssnande" när försvarsbesluten om huruvida vi ska ha ett insatsförsvar, inget försvar alls eller förlita oss till ett EU-försvar plötsligt avgörs på finansdepartementet med lite plussande och minusande inför en höstbudget, i stället för genom försvarspolitisk debatt vilket borde vara rimligt vid en så stor omläggning? Tittar man in på regeringens hemsida för att kolla statsrådens förehavanden består Reinfeldts korta lista av representation och åter representation, varvat med lite besök i Vetlanda. Är detta verkligen konstitutionellt förenligt? Har inte Reinfeldt misstagit sina uppgifter för kungens?

Sverige har sannerligen en gås i Rosenbad. Och borgerlig media har slutat fråga.

1 kommentar:

S R LARSON sa...

Intressant kommentar. Varfor inte ta en ideologisk diskussion i stallet? Om vi ska prata form kan vi diskutera Ingvar Carlsson och Goran Persson tills oronen trillar av.

Eller vill du inte ha en ideologisk diskussion? Undviker du det eftersom du finner det nodvandigt att satta ordet "demokratisk" fore "socialist"? Hur manga liberaler och konservativa har du traffat som ursaktat sig genom att kalla sig "demokratisk liberal" osv?