Pseudoexamen

Frågan om arbetsmarknadsminister Littorins icke-existerande examen i företagsekonomi från Fairfax University Institute fick under förra veckan den uppmärksamhet den förtjänade, och under torsdagen tog ministern mycket riktigt bort sin examen från regeringens hemsida. Något bör dock tilläggas.

Borgerlig media och regeringens hantering av Littorins bluffexamen bevisar ännu en gång att folk, liksom statsråd beroende på om de är röda eller blå, bedöms efter olika måttstock. Hur många gånger hörde vi inte högerföreträdare och borgelig media raljera över att Göran Persson och Bosse Ringholm inte hade eftergymnasial utbildning? Per Nuder fick som nytillträdd finansminister 2004 upprepade gånger frågan om han verkligen skulle klara uppdraget utan formell ekonomexamen. Inget av detta råkar Reinfeldts regering ut för trots att den inte innehåller så många fler högskolepoäng än de Perssonska gjorde.

Dessutom - borgerliga företrädare missar aldrig ett tillfälle att prata om fusk, bluff och båg när det gäller människor i andra samhällsklasser än dem de själva befinner sig i, men när höginkomsttagare köper svart städhjälp, trixar med skatten eller meriterna på CV:t handlar det bara om ”vanliga människor som försöker få livspusslet att gå ihop”. Och medan höginkomsttagarna som trixar med skatten och den svarta städhjälpen får lagändringar som gör deras trixande lagligt (skattesubventioner) så att de ska kunna fortsätta leva som förr får försäkringskassan påbud om att ”jaga bidragsfuskarna” i de lägre samhällsklasserna. Littorin är ansvarigt statsråd för detta jagande.


Hittade en kul definition av ”Grandiositet” i ett gammalt papper:

Grandiositet: att – i avsaknad av substans – söka öka status, självkänsla och förbättra image hos individer, grupper, organisationer och aktiviteter.

En dikt av Boorstin ur The Image från 1961 är på sin plats:

”Pseudohändelser:
Vi lever i en värld där fantasin är verkligare än verkligheten, där efterbildningen värderas högre än sitt original. Vi vågar knappast erkänna vår förvirring eftersom vår tvetydiga verklighetsbild är så behagligt regnbågsskimrande och den tröst tron på en konstgjord verklighet skänker så ytterst verklig. Vi har blivit ivriga medhjälpare till vår tids stora svindlerier. De lurar vi oss själva med. ”