(S)idoorganisationernas skuggrådslagsmaterial om arbete är nu klart. Fundera och kommentera.
Detta är viktigt!
Läs även andra bloggares åsikter om arbete, jobb, socialdemokratin, arbetsmarknad, politik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Reagerar starkt på detta:
"Arbetskraftsinvandring får inte äga rum under sådana förhållanden att den kan
utgöra ett hot mot kollektivavtal och arbetsrätt.
(...)
Papperslösa invandrare saknar möjligheter att värna sig på arbetsmarknaden och det
grundläggande problemet är den skärpta flyktingpolitiken i allmänhet. Felet är att de
papperslös nekas rätten till uppehållstillstånd. Under tiden är de utsatta och exploaterade på
många områden i samhället. Därför måste fackföreningsrörelsen solidarisera sig med deras
situation. Facket måste arbeta för och underlätta en organisering av papperslösa arbetare, som
på grund av flyktingpolitiken är hänvisade till den svarta arbetsmarknadens villkor. Juridiska
detaljer får inte vara något som står i vägen för en grundläggande solidaritet människor
emellan."
Det stora grundproblemet är knappast den restriktiva flyktingpolitiken. Sverige bedriver en bisarrt liberal flyktingpolitik, man vill inte ens verkställa utvisningar, och folk som överklagat asylärenden tillräckligt många gånger får till slut stanna på senilpoäng. Dessutom har man tagit emot fler flyktingar från Irak än hela resten av EU.
Var och en väljer själv om man vill gilla detta, jag gör det i alla fall inte.
Med den arbetslöshet som redan finns, utgör nya invandrare ytterligare en press neråt på lönerna. Reallönerna för arbetare sjunker konstant.
Enda sättet man hjälpligt har kunnat upprätthålla kollektivavtalen efter 90-talets flyktingvåg från Balkan och Somalia, är med extremt generösa och svällande bidragssystem. Detta är visserligen bättre än lönedumpning, eftersom bördan faller på alla i samhället. Likväl är det en ohållbar politik att Sverige ska importera människor i tusental i längden. Bostadsmarknaden är överansträngd, de sociala problemen växer dessutom. Ilskan hos framför allt arbetare är utbredd, det är deras löner som hotas främst. Och det är också hyresrättsområden dit invandrare flyttar, med allt av kulturkrockar som det medför. Sverigedemokraternas största styrka är väl inte deras egen politik, utan att sossarna vägrar inse att de har kört Malmö och Landskrona i botten med sin invandring. Eller åtminstone vägran att skärpa upp flyktingpolitiken.
Om S vill vinna arbetarnas röster bör man ta hänsyn till detta. Att tro att det bara handlar om medelklassens röster är fräckt mot de grupper som allra mest lojalt stött socialdemokratin.
Det stora problemet med illegal arbetskraft är inte att de utnyttjas till underlöner (vilket i och för sig är ett problem), utan att den liberala gräns- och flyktingpolitiken, gör det möjligt att göra det. Utan illegal invandring förlorar arbetsgivarna ett vapen för lönedumpning.
Som jag ser det är det en målkonflikt: å ena sidan små klassklyftor, å andra sidan öppna gränser. Jag menar att man bör prioritera det första på bekostand av det andra.
Man kan inte äta kakan och ha den kvar.
Skicka en kommentar